Finns det något som är lika fascinerande som att flyga med ett veteranplan över kullarna rakt in i kvällssolen? Denna fascination och det bra skicket på den över 80 år gamla AT-16 Harvard IIb motiverade Natascha Wirth (39) och Clemens Rüb (37) till ett restaureringsprojekt. Restaureringen beräknas ta runt fem år och organiseras av föreningen U-328, som grundats just för detta ändamål. Med flygfältet Bleienbach (CH) som bas inspireras U-328-entusiasterna av olika produkter från MOTOREX.
De har alla samma passion: flygning. Natascha (Underwriter Aerospace, pilot) och Clemens (flygplansmekaniker, pilot) lärde känna varandra i samband med ett restaureringsprojekt av en Harvard IV för några år sedan. Med gemensamma ansträngningar gjordes maskinen flygduglig igen – detta är för övrigt en av endast fem liknande plan som finns kvar i Schweiz. Känslan av att ha lyckats var inte bara ett nöje, utan förmedlade också viktig kunskap och ökade aptiten på mer ...
1948 köpte Schweiz in fyrtio överflödiga kanadensiska AT-16 Harvard IIb. Dessa militärplan var byggda i USA och genomgick en omfattande översyn. De byggdes sedan om av schweiziska specialister innan de togs i bruk som övningsplan för instrumentflygning. Den bakre delen av cockpiten kunde täckas för helt och hållet. Den uteblivna visuella orienteringshjälpen skulle simulera en ren instrumentflygning. Maskinerna användes i nästan tjugo år innan de 1966 ersättes av den modernare Pilatus P-3. Denna U-328 klarade sig från att skrotas och byggdes om för att användas vid utställningar. Fram till 2015 kunde den beskådas i Flieger Museum Dübendorf (CH) och kom till slut, tack vare en lycklig tillfällighet, till Hunterverein Obersimmental. Föreningen U-328 grundades med syftet att restaurera flygplanet och sedan ta det i drift igen.
Målet med restaureringen av U-328 är att göra planet flygdugligt igen och behålla dess utseende så nära originalskick som möjligt. Samtidigt ska värdefull kunskap om historiska militärflygplan dokumenteras och en bit kulturhistoria räddas till eftervärlden. I projektet möts fascinationen för luftfart med tekniska yrken över flera generationer. De mångsidiga arbetsstegen erbjuder ett överraskande brett spektrum för att såväl tillämpa som vidareutveckla sin yrkeskunskap – en idé som även övertygar unga människor. I detta renoveringsprojekt arbetar erfarna tekniker sida vid sida med unga experter inom styr- och automatiseringsteknik, specialister inom flygelektronik och elektriker.
"Bortsett från några få delar var maskinen som tur var komplett", berättar Natascha medan hon står bredvid flygplanet, som nu har plockats isär nästan helt och hållet. Maskinen lär bestå av runt 30 000 komponenter. Det finns fortfarande gott om reservdelar för detta flygplan som en gång i tiden byggdes i omfattande antal. Våren 2024 transporterades U-328, med demonterade vingar med dragbil från museet. Clemens funderade redan då på en lämplig konserveringsmetod. Flygplanskroppen består av en ram av stålrör med fastnitade aluminiumplåtar som bildar flygplanskroppen. Den passiverade ytan ger flygplanet det karakteristiskt grå utseendet från gångna tider. För att säkerställa att ytorna skulle vara tillräckligt skyddade mot yttre påverkan under restaureringen sökte han efter en skyddsvätska med god vidhäftning. Kravet var att den inte fick tendera att klumpas, som t. ex. vax, och måste bilda en lätt, dammtorr skyddsfilm som lätt kunde tas bort.
MOTOREX tekniska kundtjänst kunde stå till tjänst och levererade INTACT MX 50, en polyvalent multiprodukt. Denna lämpar sig för såväl rengöring som skydd av metallytor. Enligt Clemens är restaureringen av vingarna med en total spännvidd av 12,8 meter den största utmaningen. De är fodrade med aluminium, dvs. Nitade och delvis endast beklädda med väv. I vingarna finns tankarna och olika fästen för uppallningen. Eftersom vingarna inte ska öppnas är syftet med INTACT MX 50 att skydda vingarna från insidan med en lätt, men ändå effektiv film. Den penetrerar vatten och ger därför ett effektivt skydd mot korrosion av fukt. Dessutom används sprayer av typ SILICONE, GREASE SPRAY och POWER CLEAN. Clemens är dessutom övertygad om att FETT 2000 är rätt val för smörjning av hjullager och andra smörjpunkter. Och särskilt för olika historiska flygplansprojekt som han är involverad i. "Det har fullgod vidhäftning, är tryckresistent och ytterst vattenbeständigt. Så vattenbeständigt att jag till och med använde det till de inbyggda hjulen i flottörerna på ett vattenflygplan."
Luftfart ställer specifika krav på de smörjmedel och driftvätskor som används. När U-328 byggdes under 1940-talet använde sig ingenjörerna av de bästa produkter som då fanns på marknaden. Men det är ju mer än 80 år sedan. Idag är det specialister, till exempel motormekaniker, som vet precis vilken motorolja som kan användas till en historisk maskin eller vilket smörjfett som passar till propellern. I sin egenskap av certifierad flygplans-mekaniker vet Clemens Rüb exakt hur komponenterna ska rengöras, smörjas och konserveras. Gentemot BAZL (Bundesamt für Zivilluftfahrt, federala myndigheten för civil luftfart) är han ansvarig för att det historiska flygplanet tas i drift igen. En flygplansrestaurering är komplex och dokumenteras steg för steg med tusentals foton och exakta revisions- och kontrolltabeller.
Den starka motorn är typisk för många militärflygplan och gör att de är ett nöje att flyga. Detta gäller också för AT-16. Den är utrustad med en flygmotor från Pratt & Whitney med smeknamnet "Wasp" (geting) av typ R-1340 AN-1. Den luftkylda 9-cylindriga fyrtaktsstjärnmotorn har en cylindervolym på imponerande 22 liter, väger endast 401 kilo och har en nominell effekt på 550 hk vid 2200 v/min. Motoreffekten tas ut via en vevaxel, tjock som en underarm och en längd på 2,75 m, direkt till den justerbara 2-bladiga propellern. Motorn och propellern kommer att genomgå översyn hos olika specialfirmor för att därefter vara förberedda för ytterligare 1000 flygtimmar. För denna uppgift har föreningen budgeterat runt 125 000 franken (nästan 1,5 milj kr), som innebär att man därefter har landat i verkligheten igen.
Projektet kräver att de inblandade kan bidra med många olika färdigheter. Förutom specialkunskap krävs dessutom mycket uthållighet. Om man ser hur detaljerat en sådan restaurering måste utföras, kommer de planerade fem åren verkligen att behövas innan U-328 visar några livstecken igen. Men brådska står inte på programmet. En professionell restaurering är verkligen grädden på moset för alla som deltar i projektet. När den väl har lämnat marken kommer den legendariska AT-16 med registreringsbeteckningen U-328, som en gång i tiden var dömd att stanna kvar på ett museum, att visa att alla ansträngningar har lönat sig.