Många arbetsuppgifter inom lantbruk på sluttningar och i bergsregioner är redan mekaniserade. Foderskörden står i särskild fokus och sedan nyligen även landskapsskötseln. Målet med de allt modernare maskinerna är högre effektivitet och arbetsplatssäkerhet. Ny eller gammal teknik spelar ingen roll, rätt underhåll och skötsel av utrustningen är absolut nödvändigt för effektivt och säkert arbete. Vi har pratat med Daniel Waeber, expert på lantbruksutrustning, om detta.
Precis som i alla andra branscher har den tekniska utvecklingen inom bergsmekaniseringen gjort enorma framsteg och lett till stora framgångar under de senaste åren. Jag tänker framför allt på specialiserade multifunktionstraktorer, drivaxlar eller fjärrstyrda maskiner. För lättare maskiner står framförallt markskonande drift och odling på ekologiska kompensationsytor i fokus. I detta sammanhang spelar elektroniska lösningar, som förekommer allt oftare, alltså digitalisering, en central roll.
För multifunktionstraktorer av alla slag är en stabil lutning och lätt manövrering av avgörande betydelse. Låg tyngdpunkt och en väl genomtänkt viktfördelning är absolut nödvändiga egenskaper. Andra viktiga faktorer är stabila köregenskaper och däck som passar till avsedda arbetsuppgifter. På enaxlade slåttermaskiner används t.ex. pigghjul, medan tvåaxlade maskiner även kan drivas med moderna gummirullar. Tekniska innovationer som lutningskompensation och andra hjälpanordningar för att vända eller starta i uppförsbacke är typiska för de senaste maskingenerationerna.
Först måste jag nog nämna de tvåaxlade slåttermaskinerna som vidareutvecklats till multifunktionella traktorer. Sen får vi inte glömma de olika steglösa hydrostatiska rivanordningarna – de står för slirfri och därmed markskonande körning i svår terräng. De fjärrstyrda multifunktionstraktorerna ser jag som framtiden: de är inte bara obemannade, utan utför dessutom arbetsuppgifterna säkert och effektivt i brant terräng. Dessutom kan de identifiera den bästa arbetsrutten.
Allt fler effektstarka maskiner kommer till användning. Orsaken är brist på personal samt höga personalkostnader. Så snart snön börjar smälta följer snart våren och sommaren i bergen. Antalet arbetsdagar när lantbruk kan bedrivas på branta sluttningar är mycket färre än i dalgångar och kuperad terräng. Av denna anledning är enaxlade och tvåaxlade slåttermaskiner och transportfordon ett naturligt val i den alpina terrängen.
Mekaniseringen av arbetet på branta sluttningar har sina egna förutsättningar. Detta är helt beroende av de ytor som ska brukas. Skillnader i markens beskaffenhet, lutningen, tillgängligheten osv är andra avgörande faktorer. För lantbruk i bergsområden används ofta särskilda bergstraktorer. Vid större jordlotter där det finns tillräckligt med plats att vända kan även en traktor med fyrhjulsdrift och motorvagn köra i mycket branta slänter. Men kom ihåg! Det krävs betydligt mer körkunskap för att hantera en traktor med drivaxel än för en tvåaxlad slåttermaskin eller en bergstraktor.
Helt klart handlar det om eff ektiviteten. På grund av sluttningarnas lutning är såväl arbetshastighet som bearbetningsbredd begränsade. I sådana fall gäller det att man känner till markens beskaff enhet. I bergen har sluttningarna ofta tagit upp mycket fukt, vilket innebär mer arbete med slåtter, vändning, strängläggning och borttransport. Eftersom alla måste slå hö samtidigt, behöver varje lantbrukare sina egna maskiner.
Maskiner för foderskörd i bergen har mindre arbetsbredd och är därför lättare och mer kompakta. Därmed anpassar de sig bättre till oländig terräng och går stabilare på branta sluttningar. På slättlandet är slåtterbalkar, höskördemaskiner och vändare både bredare och tyngre, vilket gör dem betydligt eff ektivare. En integrerad mekanisk bearbetning förkortar dessutom jäsningsprocessen. Större maskiner på slättlandet använder allt oftare högteknologisk jordbruksteknik för att höja effektiviteten vid foderskör.
Konventionella slåttermaskiner kommer alltid att behövas i bergen. Jag kan till och med tänka mig att slåttermaskiner med innovativ teknik blir allt vanligare även på slättlandet. Jag tänker på självkörande, autonoma lösningar som kör bredvid varandra på samma jordlott.
Kompetent maskinunderhåll är mycket viktigt. Rätt underhållna maskiner ger säkerhet och är dessutom mer tillförlitliga. Det är fördelaktigt att serva maskinerna under vintern när de ändå inte används. Därmed blir det enklare att ta dem i drift på våren, samtidigt som eventuella stillestånd under skörden förkortas avsevärt.
Nej. Jag tror att samma fysikaliska principer gäller. Endast säkerhetskomponenter som t.ex. bromsar kanske kräver mer underhåll. Men just i alpint klimat är en professionell övervintring motiverad. Många lantbru är medvetna om detta så att många maskiner därför uppnår en ålder av 20, 30 eller ännu fler år.
Det är mycket viktig att smörjintervallerna följs och att rätt produkter kommer till användning. Dåligt smorda och underhållna fordon och maskiner kan inte bara gå sönder, utan resulterar ofta i dyrbara reparationer. Många maskiner är idag är redan utrustade med automatiska smörjsystem. Man har redan samlat mycket goda erfarenheter från långsiktig användning av sådana system. Därmed kan investeringen i sådana system snabbt betala sig.
I praktiken, särskilt vid arbeten på branta sluttningar, finns det risk för bristfällig smörjning, framför allt vid äldre maskiner. Därför är det viktigt att smörjfilmen behålls i alla situationer. Detta är en typisk egenskap för ett högpresterande smörjmedel.
Mekaniserade fordon för branta slänter är utformade som relativt lätta specialfordon. De är avsedda för specifika arbetsuppgifter. Under prestanda- och tidspress händer det i praktiken ofta att de överbelastas. Därför är det en bra idé om man känner till och respekterar maskinens arbetsområden och lastspecifikationer. Detta är även säkerhetsrelevant.
Det tror jag. Det visar även statistiken. Tillsammans med bättre säkerhetsmedvetenhet, informationskampanjer och innovativa tekniska lösningar har stora framsteg gjorts. Som jag redan nämnt är t.ex. fjärrstyrda slåttermaskiner redan en realitet. Modern sensorteknik och digitalisering i maskinerna bidrar också till ett mervärde inom bergsmekaniseringen tillsammans med högre säkerhet