Ruedi, presentera företaget för oss

Jag heter Ruedi Stoop, är 59 år och driver tillsammans med Patrick Wäspe Classic Garage Wangen GmbH i Wangen i Schwyz. Vi sysslar främst eftermarknadsservice, så vi säljer alltså inte själva några bilar. Våra tjänster omfattar allt som har med reparationer att göra: service av alla märken, modeller och årsmodeller – främst veteranfordon. Hit hör alla fordon som är mer än 30 år gamla. Dessutom hjälper vi till med alla tekniska frågor. Vi restaurerar bilar tillsammans med våra partner. De tar hand om karosseri-, läder- och lackeringsarbeten. Vi har en lösning för alla typer av skador. Vi ger även råd om försäkringsfrågor och stöd vid köp av veteranbilar. Om så önskas följer vi med kunden för att utvärdera bilen och ger sedan vår rekommendation. Vi slutför även andra projekt som vi har påbörjat. Sådana fall är mycket intensiva och spännande.

Hur kom du att syssla med veteranbilar och vad inspirerar dig i ditt dagliga arbete

Jag ärvde passionen från min far. Vid den tiden arbetade han för den största schweiziska biltidskriften ”Automobile Revue”. Därför fick jag följa med på bilsalonger redan som liten pojke och min far tog ofta med sig intressanta bilar hem. Som barn är man säkert lite partisk. Jag var fullständigt fascinerad av pappas gamla MG. Bilen var högerstyrd och dörrarna bak var fastbultade. Jag förstod redan då att jag också ville ha en veteranbil en dag. Innan jag började min lärlingsutbildning som bilmekaniker fick jag möjlighet att köpa en MGA. Det var ett ladugårdsfynd och definitivt värd att restaurera. Även om bilen inte längre hade några roterande hjul, broms- och kopplingspedalerna var nedtrampade, fastrostade och mycket annat inte fungerade utöver den trasiga motorn, tog jag mig an utmaningen, mot mina föräldrars inrådan. Under min utbildning fick jag mycket stöd av verkstadschefen. Men även efter att jag tagit min examen fortsatte veteranbilarna att fascinera mig.

I bilbranschen vet man att verksamheten går för högtryck på våren och hösten. Men på sommaren var det mindre att göra på verkstaden. Under denna tid målas verkstadsväggar, redskap sorteras och verkstaden rengörs grundligt. Men jag ville också använda tiden till annat och började plocka in veteranbilar. Veteranbilsverksamheten tog fart och ryktet spred sig. Även på veteranbilsrallyn, min hobby, fick jag frågor om mina exotiska fordon. Kundbasen inom veteranbilssektorn växte så snabbt att den sekundära verksamheten utvecklades till en huvudsyssla.

Har du en personlig favorit bland veteranbilarna?

Jag får den här frågan väldigt ofta, men kan inte ge ett definitivt svar på den. Förkrigsbilar är extremt krävande att köra. Jag älskar dem bara på grund av deras natur. De är obekväma, inte de snabbaste och har ofta dåliga bromsar, men körupplevelsen är obeskrivlig. Sedan finns det till exempel Golf 1 GTI. Jag har ägt ett par stycken – de var ofta rostiga och hade många mil bakom sig. Om jag nu sätter mig i en Golf 1 GTI, förflyttas jag tillbaka till min ungdom. När det kommer till racing föredrar jag den lilla engelska TVR Griffith. Med sin 4,7 liters V8-motor, flera hundra hästkrafter och 900 kg är bilen extremt snabbt. Det är de bilar som jag gillar mest just nu. Men det finns så många fantastiska bilar att jag inte kan bestämma mig för en särskild.

Hur märker man att man sitter i en veteranbil?

I de flesta fall har veteranbilar inga förarassistanssystem och hastigheten på bilar från förkrigstiden är begränsad. I uppförsbackar kommer man lite snabbare fram än i gångtakt. Under körningen måste du alltid hålla ett öga på kylvätsketemperaturen. Det kan hända att man vid ett stopp måste hämta lite vatten från bäcken för att hälla det i kylaren och låta bilen svalna med huven öppen. Med en gammal bil du ska aldrig köra snabbare nedför än du tidigare kört upp för backen, eftersom bromsarna inte är de bästa. Till skillnad från nya bilarna har veteranbilar bara en enstegs vindrutetorkare, som egentligen mer är en regndroppsspridare. Fönstren immar igen fort och sikten blir snabbt ett problem utan luftkonditionering. Strålkastarna är inte heller optimala; de har ibland fortfarande Bidux-lampor installerade. Med endast 6 volt ser det ut som att det inte finns något ljus alls. Istället för tekniska finesser ställer man upp ventilationsfönstret för att få svalka från vinden eller så vevar man ner sidorutorna. Vissa modeller har bara tre till fyra växlar. När en VW-bubbla kör på motorvägen i 120 km/h är känslan obeskrivlig. Fortare går det inte!

Hur kan du påverka körupplevelsen?

Veteranbilar behöver regelbundet underhåll och mycket kärlek. Du måste vara väldigt försiktig med bromsarna eftersom de inte är självjusterande på en veteranbil. Vid slitage ökar bromspedalens rörelseväg med tiden. Det är också viktigt att kontrollera och byta bromsvätska regelbundet. Detsamma gäller växellådsolja, bakaxelolja, kylvätska och motorolja. Dessutom måste många delar bytas ut, rengöras eller justeras med tiden. En veteranbil som VW bubblan behöver service var 250:e mil – något som vore otänkbart idag!

Vad bör du särskilt tänka på vid underhållsarbeten i verkstaden?

Jag rekommenderar regelbundna oljebyten till varje kund. Jämfört med servicearbeten eller till och med en motoröversyn är olja inte särskilt dyrt, men den gör stor nytta och förhindrar allvarliga skador. Med sina produkter täcker MOTOREX exakt de krav som ställs. Här kan jag hitta hela produktsortimentet, från engradiga oljor till multigradeoljor för motor, växellåda och bakaxel samt passande vårdprodukter. För mig, som schweizisk tillverkare, är MOTOREX helt rätt partner med egen utveckling och forskning samt fälttester med oljeanalyser och perfekta blandningarna. Jag behöver till exempel inte blanda i en zinktillsats separat, till skillnad från oljan du köper på bensinstationen.

Meddelande till veteranbilsentusiaster

Ta hand om din veteranbil, för en sådan här bil ska hålla i flera generationer. Målet är att en dag lämna över veteranbilen till någon annan. Du ska sköta den så att du kan lämna den vidare till din dotter, din son, en granne eller flickvän. Göm inte bilen under ett skydd i garaget utan använd den så att man ofta kan se dig tillsammans med den. Vi har en enorm täthet av veteranbilar i Schweiz, men tyvärr ser man dem alldeles för sällan på vägarna.

Delta aktivt möten med din veteranbil eller arrangera en utflykt. Inspirera unga människor och bjud in dem till en provtur: Det är inte bara en gammal skramlande och rykande bil. Det tog nästan 100 år att utveckla dagens moderna bilar från hästdragna vagnar och veteranbilarna är en del av resan och därmed vår historia. De följer med oss på denna resa på samma sätt som de följt med våra föräldrar och mor- och farföräldrar. Detta arv bör föras vidare till den yngre generationen. Människor på promenad möter dessa kulturskatter med ett brett leende. Ofta leder det till trevliga möten där man kan lära känna nya människor. Det är verkligen en fantastisk upplevelse att få köra en veteranbil.